Home sweet home!
Idag har jag hängt med min syster hela dagen och har visat henne bilder ifrån reasan. Jag har inte riktigt förstått vad vi har varit med om än.. Jag antar att det kommer sjunka in efter ett tag. Är glad över att få komma in till vår-sverige. Allt börjar bli grönt och det är vitsippor överallt!
sista dagen
Det hela känns mycket konstigt, jag kan inte riktigt förstå att det är slut nu.
Snart ska vi säga hejdå till Hannes och igår lämnade Nina oss. Det känns fint att de har varit med oss här i Nya Zeeland. För vi började vår resa med dem i NY och nu har vi avslutat resan med dem också.
Om en halvtimme måste vi checka ut och sen får vi bara hänga tills det är dags att åka till flygplatsen, allt är stängt idag igen så det blir väl mycket läsande skulle jag tro.
Avslutar med en bild där äventyret började.
hoppas ni har det bra där hemma, vi ses snart!/Linnea
Tiden börjar rinna iväg
Det betyder att vi har en dag kvar i Nya Zeeland och sen ska vi börja vår långa hemresa. Malva och linnea kommer vara på resande fot i 31 timmar. Jag själv gör det lite lättare för mig själv och hoppar av i England för att spendera några dagar i Brighton innan jag åker hemåt.
Först kommer vi flyga från NZ till LA (12 h och 15 min), sen har vi lite väntetid där innan vi ska flyga från LA till London (10 h och 30 min) och sedan tar flyget till Arlanda 2 h och 30 min. Pust!
Men det är morgondagens bekymmer, idag ska vi njuta av vår sista dag i landet upp och ned! Nina flyger till Melbourne idag vid 13 tiden så vi ska vinka av henne. Annars har vi inte så mycket planerat, eller ingenting alls om jag ska vara ärlig. Eftersom det är påskdagen idag är allting stängt så vi får underhålla oss på annat sätt.
Lång fredagen här i Auckland var en ganska långsam dag. Exakt allt var stängt, de har till och med lag på att alla klubbar och pubar måste vara stängda under långfredagen. Rastlösa som vi var försökte vi oss på en promenad men vände ganska snart eftersom regnet började ösa ned. Malva och Nina gick till ett gym, och jag var bitter för att min förkylning hindrade mig från att träna så jag powerwalkade lite i protest. På kvällen lagade vi påskmiddag bestående av ägg, potatis, köttbullar, lax, gräddfil (typ) och sallad. Mums!
Igår hade vi en riktig shoppingdag. Inte speciellt bra för våra överansträngda bankomatkort kan jag säga. Själv kom jag hem med två väskor, ett par converse, kläder, smink och annat nödvändigt.. Att få ned allt i väskan kommer bli ett omöjligt projekt...
Nu ska jag vara social med mina kära resekamrater. Gud vad konstigt det kommer bli att skiljas åt om några dagar!
Kram /julia
konstveckan pa Osterlen
For alla er som befinner er i ormradet kan vi tippsa om en utstallning.
Elever fran Samernasutbildningscenter kommer ha en utstallning i Osterlensfolkhogskolasmatsal langfredag-paskafton 11.00-18.00. Vi har sjalva sett deras verk och kan ju inte saga annat an att det kan sina grejer.
Vi tycker det ar trakigt att vi missar det hela, sa om ni har mojlighet ak dit traffa vara nya vanner ifran norr och njut av fina slojderier!
/Linnea
Good Friday
Idag ar det Good Friday hos oss, hemma brukar vi kalla det lang fredagen. Varfor kallar man det good friday? Nagon som vet, vi ar grymt nyfikna? Jesus dog ju, det kanns ju inte sa good liksom....
Idag ar i alla fall allt stangt overallt i Auckland sa vi har bestammt oss for att ta det lugnt och sen ikvall fira svensk pask. Igar inhandlades det agg och annan pask mat, sa idag blir det fest.
Det var ungefar det jag har att saga. Igar bloggade Julia och jag sa: Hm jag kanske ocksa ska blogga det var ett tag sen.
Julia svarade: Nagon annan an Jag som bloggar?! Gar det!?!?!?!!!
Da vet man att det ar dags att skicka ivag ett inlagg, aven om du inte har sa mycket att skriva om for stunden. Kan i och for sig skriva en lista om 10 bra saker med Nya Zeeland (utan inbordes ordning).
1. Vi har tillgang till internett, vilket betyder skype (med foraldrar och engelsman).
2. Massa vacker natur och man kan bara tanka sig massa hobbitar springa omkring pa/i kullarna.
3. Rena supermarkets med ett stort utbud sa att man kan fa valja vad man ska ata.
4. Riktigt kaffe gar att hitta (Starbucks, min raddning)
5. Jag har hittat en ny forkarlek till Brittan och Lady Gaga (bade hit me baby one more time & Paparatzi ar ganska bra, speciellt om man har lyssnat pa samoans musik i en manad)
6. De har mycket glutenfri mat (Julia har atit manga kakor och sant i och med att hon inte har kunnat gora det pa 2,5 manader).
7. Man svettas inte hela tiden (i och for sig har vi frysit istallet...)
8. Vi har haft en mysig bil.
9. Vi har haft mojlighet att ha koll pa vad som hander i varlden bade genom TV och tidningar.
10. Jag har inhandlat nya bocker! Bocker som jag vill lasa och inte bara bocker jag laser for att ha nagot att lasa.
Sa nu har jag gjort mig bloggplikt. Ah, nr 11 pa min lista over tio bra saker med NZ ar sa klart att vi har traffat Nina och Hannes. Det ar fint att ha dem har.
Kram/Linnea
Roadtrip
Nu är vi tillbaka i Auckland igen efter 5 dagars roadtrip. Vi har hunnit med Opotuere, Coromandel, Rotorua, Taupo, Raglan och en massa fin natur och små byar där emellan.
Idag körde vi från Coromandel och tillbaka till Auckland. Det tog ganska lång tid för alla som fått påskledigt skulle åka hem, men 5 minuter innan biluthyrningsfirman stängde så svängde vi in med bilen.
Nu på kvällen har vi ätit god kvällsmat på Nando's som var ett av mina favoritställen när jag bodde i England och det var med glädje jag upptäckte att det finns även här!
De andra har fått njuta av en stum Julia idag eftersom jag helt tappat rösten, kan få fram lite kväkande ljud om det skulle behövas men för det mesta försöker jag hålla tyst. Otroligt irriterande för mig med förmodligen ganska skönt för de andra haha!
Jag bjuder på några bilder från igår och idag
Vi åkte till hot water beach utanför Coromandel för där kunde man enligt turist informationen gräva sin egen grop som sedan fylls med varmt vatten. Väldigt trevligt tyckte vi och det tyckte tydligen halva europa också för när vi kom dit var det packat av blekfeta turister överallt och vår entusiasm försvann ganska snabbt..
Vi nöjde oss istället med att sno någon annas färdiggrävda pool och doppa fötterna lite. Kunde konstatera att varmt var det minsan, men inte tillräckligt för att vi skulle nedlåta oss till att kravla runt bland alla turister.
Nu ska jag sova och förhoppningvis vaknar jag med röst igen. I morgon är det lång fredag här och allt är stängt så vi får se vad vi hittar på. Bara 5 dagar kvar (nästan 4) av vår resa nu.. mycket konstigt.
kram
julia
Nya Zeeland i bilder
Vi lämnade Taupo tidigt i morse och begav oss norrut igen, för ännu längre söderut = ännu kallare ville vi minsan inte! Idag har vi bara slappat, picknickat och legat vid stranden lite och kollat in folk som surfar. Tänkte visa lite bilder från våra senaste dagar i Nya Zeeland
Skytower i Auckland, man kan hoppa bungyjump därifrån. Galet!
Regn regn regn
En frysande trio (även fast det bara är jag som körde fullt ut på "vi fryser" minen...)
Nu ska vi kolla på Sagan om Ringen och se om vi känner igen oss!
Kram till er alla
Julia
Fryser i Nya Zeeland
Sa jag precis att det var skont att frysa?! Jag tar tillbaka det nu! Gudars vad kallt det ar alltsa, speciellt for oss som inte har tagit med oss klader efter vader om man sager sa.
Vi befinner oss just nu i Taupo som ligger soder om Auckland. Har ar super vackert, riktigt sagan om ringen landskap. Trakigt bara att det regnat valdigt mycket, vi hade tankt hika idag men det stallde vi in nar vi drog upp rullgardinen och sag att regnet oste ned. Dock ar det super smidigt att vi har en bil sa vi kan ta oss vart vi vill, nar vi vill.
Jag ska inte skriva nagot speciellt langt inlagg for jag ar super forkyld och svamlar mest just nu. Hur lyckas man bli forkyld pa Samoa i 35 graders varme?
I morgon beger vi oss med storsta sannolikhet upp norr igen, och hoppas pa lite sol och varme igen. Vi har hyrt en bil tills pa torsdag, da vi aker tillbaka till Auckland igen. Sen har vi tors, fre, l;r och sondag i auckland innan det ar dags for hemresa.
Hoppas allt ar bra hemma!
Kram
Julia
Shopping galna?
Vår första dag i Auckland blev väl inte exakt som vi hade tänkt oss. Vi hade planerat att gå runt och kolla läget, gå till en turistinformation och vara duktiga. Men sen visade det ju sig att vi bor precis vid Queen Street som är huvudgatan när det gäller shopping. Och plötsligt kände vi av att vi inte shoppat på mer än en månad! (och nej, jag räknar inte att köpa Samoanska lavalavas som shopping)
Men det blev det minsan ändring på. Inte blev det bättre av att allting var billigt och att vi triggade varandra. Malva jobbade hårt för att pracka på mig så mycket kläder som möjligt (och lyckades ganska bra med det. tyvärr.) Medan jag gjorde detsamma tillbaka.
Trötta men nöjda gick vi tillbaka till hostelet (efter att ha irrat runt ett tag, Auckland är definitivt större än Apia!) med lite för många prasslande påsar i varje hand. Problemet nu är hur vi ska få ned allting i våra ryggsäckar, men det är ett senare dilemma, vi behöver inte tänka på det förrän om 10 dagar när vi ska åka hem!
På kvällen lagade vi rotfrukter i ugn (!!!!!) med tsatsiki och sallad och jag tror inte det går att beskriva hur gott det var efter att ha käkat ris och ägg i 1 månads tid. Lagom till middag kom Hannes och Nina från vår klass till hostelet. Så himla roligt att träffas igen och få höra om deras resa, de har varit 1 månad på Cook öarna och verkar ha haft det fantastiskt!
Nu är det morgon här igen, Nina kom precis in efter att ha "gått i en och en halv jävla timme för att hitta en supermarket" så nu ska vi upptäcka stan!
KRAM
Julia
Auckland
Malva och Linnea ligger fortfarande och sover, men när de vaknar (läs: när jag väcker dem) ska vi ut och göra Auckland osäkert. Första stopp är definitivt en affär som säljer byxor. Jag var ju så smart att jag inte ens packade ned ett par långa byxor. Någon gång under dagen kommer Nina och Hannes från vår klass att landa på vårt hostel och det ska bli ert kärt återseende!
Våra planer för de 10 dagar vi har här är att antagligen hyra en bil med N och H och upptäcka Nord ön. Vi har träffat många som backpackat på Nya Zeeland i Samoa och fått lite tips om vart man ska åka, vet inte hur många som erbjudit oss boende lite överallt så om vi har tur kan vår nya zeeland vistelse bli riktigt billig!
kram
Julia
Allting har en början och ett slut
Lite fina bilder på våra sista dagar
Malva på sin favoritpalm
Sista kvällen i Lalomanu firades med drinkar
En sak som vi alla tre är överrens om är att vi inte kommer sakna att behöva sova såhär...
Samoa är VARMT! Man har vant sig vid att ständigt vara svettig och air condition har blivit lyx. Tänk att få komma till Nya Zeeland och kunna duscha och faktiskt inte bli svettig 2 minuter senare. Otroligt!
Nu beger vi oss mot nya äventyr. Vi hörs i Nya Zeeland!
Tofa
Julia
Är det Samoa så är det
Även fast vi alla tre är överrens om att Apia inte är speciellt traditionellt samoanskt så blir man ständigt påmind om vilket land man är i. Till och med på McDonalds finns det spår av den samoanska traditionen. Och då menar jag inte den gigantiska reklamskylten för "Samoan burger" med två biffar, ett ägg och massa dressing (en hamburgare som antagligen bara skulle kunna sälja i Samoa där alla verkar ha 4 magsäckar). Utan jag menar tillskottet på menyn i form av "Taro pie".
Taro är för er som inte vet en rotfrukt som är väldigt populär över hela south pacifik och här på Samoa har vi ätit oss mätta på Taro många gånger (lite för många gånger om ni frågar Malva och Linnea, själv tycker jag det är ganska gott faktiskt!) ofta tillagar samoanerna taron med kokoskräm, men man kan lika gärna äta den som den är (fast kokad, ungefär som potatis).
Vi kände ju oss tvugna att testa denna taro pie på mcdonalds, och händelsen förevigades självklart!
"det smakar matigt men sött" var Linneas kommentar. Glutenintolerant som jag är så fick jag nöja mig med att slicka lite försiktigt på innehållet så jag kan väl inte riktigt ge något utlåtande.
Julia
Tofa Samoa
Om nagra timmar gar lyfter varat plan som tar oss till Nya zeeland. Det kanns sa overkligt och lite sorgligt faktiskt. Trodde alldrig att jag skulle saga att det ar sorgligt att aka till nya Zeeland men vi har traffat sa fantastiska manniksor har som vi kommer att sakna oerhort mycket. Det var sa fint nar taxin rullade ut ur Taufua Beach fales och det stod en liten klunga och vinkade av oss. Var egna lilla extra familj har pa Samoa. Pa sa satt kanns det verkligen som om vi har uppnatt nagot under var tid har.
Men det jag nog kommer att sakna mest ar alla de barn jag har traffat pa de skolor jag har besokt. Dels har jag besokt en skola for utnyttjade barn, vilket var valdigt smartsamt. barnen var mellan tre och arton ar och man sag sa tydligt bade de yttre och intre skadorna de hade. De fa barn som inte ryggade tillbaka nar jag kom klamrade sig istallet fast vid mig och var i desperat behov av narhet och karlek.
jag har ocksa besokt en skola for handikappde barn och fatt nojet folja en klass under nagra dagar. jag akte dit idag for att saga adjo och jag kande mig sa arad nar de sjong for mig, dansade for mig, gav mig presenter och slutliga kramade om mig som tack.
Den forsta skolan jag besokte var en vanlig primary school och blev lite av en chok. Jag hade bett att fa vara med och observera men istallet fick jag pa direkten eget ansvar for att undervisa TVA klasser med 42(!) barn som varken talade engelska eller visade minta intresse for mitt fumliga forsok att banka in lite engelska termer i deras skalar. vilket skamt..
Var tid pa Samoa har varit nagot som vi har planerat, prata och sett fram emot under sa lang tid och nu ar den plotsligt over. valdigt overklingt. Det ar sorgligt men samtidigt kanner jag att jag kommer att kunna leva pa dessa minnen en lang tid framover. och jag ar sa otroligt tacksam for allt vi har varit med om. Vi har upplevt manga underbara stunder, traffat fina manniksor, tagit oss igenom provningar och jag har lart mig sa mycket under dessa fyra veckor som jag kommer att komma ihag hela mitt liv!
Tofa!
Malva
Apia
Den har turen till Apia har inte varit lika jobbig som de forra. For det ar ju sa att ingen av oss gillar Apia speciellt mycket. Det ar en liten, smutsig stad som du svettas grymt mycket i. Men som sagt den har gangen har Apia inte varit sa dumt.
Forst sa har vi ju haft var hyrbil (med AC) sa vi har kunnat aka pa utflyckter. Himla roligt och Julia och Malva har kort valdigt bra. Aven om det ar pa fel sida av vagen.
Sen har vi aven hangt med vara nya vanner Angelica och Rinnie som bor i Apia. Angelica pluggar pa universitetet har. De ha lart oss mycket, bland annat att om man koper nagot i baren pa de finare hotellen far man lana deras pooler gratis! Fantastiskt om man bor i svettiga Apia. Angelica visade oss aven var man kan handla fina klanningar, farligt, farligt, igar kom jag hem med en ny.
Sen har vi aven forsokt kopa presenter till er dar hemma. Men det ar svart. Problemet ar att Samoaner har inte sa mycket som ar fint. Sa var beradda pa att ni kanske far en liter gronteller lila hår gele-slamm-vax som ni kan ha i era nya samoanska frisyrer som jag hoppas ni styr upp. Hokeyfrillor, den lilla utsparade locken i nacken eller galna permanenter ar vardag har.
//Linnea
Savaii i bilder
Taga blowholes. Häftigt! Vi fick sällskap av en galen gubbe som kastade kokosnötter i hålen som sedan sköts upp i luften. Roligt tills han kom och begärade pengar för det. men vi är minsan inga lättlurade turister längre så tji fick han!
Vackra stränder blir man ju lite lätt bortskämd med här på Samoa.
Vattenfall blir vi också bortskämda med här på Samoa!
Idag har vi varit och badat i en grotta FULL med stora fiskar. Linnea höll sig på land medan jag och Malva efter mycket om och med tog oss en panikartad simtur ut i det klara vattnet. Vi åkte också till To Sua Ocean Trench som är ett stort vattenhål man klättrar ned i och sen kan man simma genom en grotta ut på andra sidan. Vackert!
Saknar er där hemma!
Kram
Rump drama
Hej alla fina!
Nu ger jag mig återigen in i bloggandet. Har tagit en lååång paus och det har faktiskt varit skönt. Men nu när vi befinner oss i huvudstaden (som knappt gör sig värd att kallas huvudstad med tanke på dess obefintliga storlek) är det skönt att återigen ägna sig åt så moderna fenomen som internet! (Det fina med detta försök att vara bloggduktig är att Julias dator hade ett breakdown och detta inlägg inte blev publicerat förrän nu någon vecka senare).
Så för någon vecka sedan var planerna att ta en taxi utflykt till sliding rocks och det största vattenfallet här. Vi raggade upp en taxi, den första kvinnliga taxin jag har sett, och begav oss. Efter långa diskussioner om priset kunde vi njuta av bilfärden. Samoa är otroligt vackert på många sätt och vis och enbart genom att titta ut genom ett taxifönster ser man många vackra vyer.
Sliding rocks innebär, för dem som inte vet, vattenfall med naturligt formade rutschbanor av klippor. Jag och de andra tjejerna tyckte att det såg fullkomligt livsfarligt ut och var väldigt försiktiga i början. Men efter några åk insåg vi att det var jättekul och vi blev mer och mer våghalsiga.. Jag gav mig utför det sista, lite längre fallet och fick upp ganska hög fart. Sista biten skumpade jag fullkomligt fram och avslutade detta graciösa åk med att landa på en sten. AJ. Julia kom direkt efteråt, även hon skumpandes ganska bra, och vi beklagade oss över våra arma rumpor.
När vi kom upp ur vattnet bad jag Julia att inspektera min bakdel för det gjorde ganska ont. Då upptäckte hon ett hack och det blödde ganska så rejält. Jag lyckades ställa till en ganska dramatiskt scen med allt blod och vi bestämde oss för att åka till sjukhuset. Tjejerna var jätte fina och tog hand om mig tills vi kom fram. Där lade det mig bums på en bar och ack så löjlig jag kände mig.
Efter några bedövningssprutor, 5 stygn, en antibiotika kur och totalförbud mot sliding rocks blev iväg skickad. Mina fina vänner hade under tiden inhandlat det bästa botemedel all times, CHOKLAD :)
Nu får jag inte bada på några dagar, perfect.. men annars så så går det ingen nöd på varken mig eller de andra. I och med att det var någon vecka sedan detta hände, har min rumpa nu läkt finr och pryds nu av ett fint rosa ärr :)
Vi har ju, som Linnea tidigare skrev, hela tiden varit medvetna om att vi någon gång med all säkerhet skulle komma att inspektera sjukhusen lite närmare. Men att det skulle bero en rumpskada orsakat av ett vattenfall trodde nog ingen av oss.
Malva
Rump drama
Hej alla fina!
Nu ger jag mig återigen in i bloggandet. Har tagit en lååång paus och det har faktiskt varit skönt. Men nu när vi befinner oss i huvudstaden (som knappt gör sig värd att kallas huvudstad med tanke på dess obefintliga storlek) är det skönt att återigen ägna sig åt så moderna fenomen som internet! (Det fina med detta försök att vara bloggduktig är att Julias dator hade ett breakdown och detta inlägg inte blev publicerat förrän nu någon vecka senare).
Så för någon vecka sedan var planerna att ta en taxi utflykt till sliding rocks och det största vattenfallet här. Vi raggade upp en taxi, den första kvinnliga taxin jag har sett, och begav oss. Efter långa diskussioner om priset kunde vi njuta av bilfärden. Samoa är otroligt vackert på många sätt och vis och enbart genom att titta ut genom ett taxifönster ser man många vackra vyer.
Sliding rocks innebär, för dem som inte vet, vattenfall med naturligt formade rutschbanor av klippor. Jag och de andra tjejerna tyckte att det såg fullkomligt livsfarligt ut och var väldigt försiktiga i början. Men efter några åk insåg vi att det var jättekul och vi blev mer och mer våghalsiga.. Jag gav mig utför det sista, lite längre fallet och fick upp ganska hög fart. Sista biten skumpade jag fullkomligt fram och avslutade detta graciösa åk med att landa på en sten. AJ. Julia kom direkt efteråt, även hon skumpandes ganska bra, och vi beklagade oss över våra arma rumpor.
När vi kom upp ur vattnet bad jag Julia att inspektera min bakdel för det gjorde ganska ont. Då upptäckte hon ett hack och det blödde ganska så rejält. Jag lyckades ställa till en ganska dramatiskt scen med allt blod och vi bestämde oss för att åka till sjukhuset. Tjejerna var jätte fina och tog hand om mig tills vi kom fram. Där lade det mig bums på en bar och ack så löjlig jag kände mig.
Efter några bedövningssprutor, 5 stygn, en antibiotika kur och totalförbud mot sliding rocks blev iväg skickad. Mina fina vänner hade under tiden inhandlat det bästa botemedel all times, CHOKLAD :)
Nu får jag inte bada på några dagar, perfect.. men annars så så går det ingen nöd på varken mig eller de andra. I och med att det var någon vecka sedan detta hände, har min rumpa nu läkt finr och pryds nu av ett fint rosa ärr :)
Vi har ju, som Linnea tidigare skrev, hela tiden varit medvetna om att vi någon gång med all säkerhet skulle komma att inspektera sjukhusen lite närmare. Men att det skulle bero en rumpskada orsakat av ett vattenfall trodde nog ingen av oss.
Malva
Apia igen
Savaii var fantastiskt, såklart. Savaii är den största av Samoas öar, men inte lika "tätbefolkad" som Upolo (där Apia ligger). Det finns bara en "stad" (lägg märke till citattecknen) som heter Salelologa och dit man kommer med den 1 timme långa färjan från Upolo. Där bodde vi första natten för vi kom fram ganska sent och man vet aldrig hur lång tid det tar att köra även korta sträckor här med tanke på väg kvaliteten så vi stannade över på ett billigt hotell.
Dagen efter begav vi oss till Tufotafoe, en by på västra sidan av Savaii. Vi har tidigare haft kontakt med en kvinna i Sverige som har sin familj i Samoa så vi åkte för att hälsa på hennes familj. Vi blev så himla varmt välkomna, bjudna på all sorts Samoansk mat, samoansk varm choklad och fick testa på att väva en samoansk matta som mamman i familjen satt och jobbade med. Pappan i familjen är högsta chief i byn och de ägde en egen strand (allting är privatägt här) som de tog oss med till. HELT fantastiskt!
På kvällen fick vi återigen en stor måltid bestående av Taro, matbanan, ris i coco och fisk. Efter att ha suttit och pratat med familjen (dottern fick agera tolk då föräldrarna inte kunde tala engelska men gärna ville prata ändå) gick vi och lade oss på våra mattor utlagda på golvet.
Vi sov där en natt och efter frukost var vi tvugna och bege oss, vårt schema är ganska späckat nu pga att vi valt att tidigare lägga vår resa till Nya Zealand med en vecka.
Två nätter spenderades i vackra manase i beach fales precis vid vattnet. Precis som i Lalomanu blev vi bortskämda med frukost och middag och eftersom det var söndag så var vi ju så illa tvugna att ligga och slappa på stranden eftersom allt är stängt. Hårt liv vi lever!
Efter en dag med sightseeing och ännu en natt i Salelologa begav vi oss så tillbaka till vårt kära Upolo. Vi kommer stanna i Apia i 3 nätter, Malva ska hälsa på en skola för barn med olika former av handikapp där hon fått bra kontakt och jag och Linnea ska åka runt på ön lite (lugn Mats, vi jobbar på fältarbetet vi också haha.) Till helgen ska vi tillbaka till vårt kära Lalomanu och sen åker vi till NZ på tisdagen den 12...
Bilder kommer kanske senare idag eller i morgon.
kramar
julia
