Ett farväl
10 juni 2011
Så var det här äventyret slut. Idag flyttade vi alla ut från skolan, korridoren, Tomelilla.
Jag vet inte hur jag ska kunna sammanfatta känslorna inom mig just nu. Jag är så himla himla glad att jag tog chansen och gjorde det här. Jag har träffat så många fantastiska männisor både på skolan och under vår resa. Jag har fått vara med om otroliga upplevelser och jag har lärt mig så mycket om mig själv.
Det känns läskigt att ge sig ut i stora vida världen igen efter att ha levt i lilla lilla Tomelilla i ett år (okej, vi har ju fått vår beskärda del av stora vida världen...). Och framförallt känns det otroligt sorgligt att vi alla har splittrats till olika delar av Sverige, olika delar av världen.
Jag vill säga ett stort TACK till de fina fina fina människorna i min klass (jag tror ni vet vilka ni är) som gjort det här året till det bästa hittils. Och ett ännu större TACK vill jag tillägna vår fantastiska lärare Mats. Jag vet inte hur vi skulle klarat oss utan honom, han har lärt mig så mycket samtidigt som han alltid funnits där när det behövts. TACK matsi!
Nu väntar en sommar med mycket jobb för oss alla tre. I höst kommer vi att fara iväg åt olika håll. Malva siktar in sig på Sydamerika för salsa dans och spanska. Linnea kommer stanna i Uppsala och plugga svenska kyrkans grundkurs och jag (Julia) kommer bege mig till England, närmare bestämt Brighton, och plugga engelska.
Jag skulle tro att det här är det sista inlägget på den här bloggen. Jag kommer blogga vidare på www.JuliaaM.blogg.se, och jag hoppas att Malva och Linnea skaffar sig varsin blogg så jag kan följa deras liv nu när vi inte längre kommer spendera all vår vakna (och sovande) tid tillsammans.
Tack Tomelilla och Österlens folkhögskola för det här året. Ett år jag aldrig kommer glömma. Ett år som förändrat mig som person för alltid.
Tofa
Julia
Så var det här äventyret slut. Idag flyttade vi alla ut från skolan, korridoren, Tomelilla.
Jag vet inte hur jag ska kunna sammanfatta känslorna inom mig just nu. Jag är så himla himla glad att jag tog chansen och gjorde det här. Jag har träffat så många fantastiska männisor både på skolan och under vår resa. Jag har fått vara med om otroliga upplevelser och jag har lärt mig så mycket om mig själv.
Det känns läskigt att ge sig ut i stora vida världen igen efter att ha levt i lilla lilla Tomelilla i ett år (okej, vi har ju fått vår beskärda del av stora vida världen...). Och framförallt känns det otroligt sorgligt att vi alla har splittrats till olika delar av Sverige, olika delar av världen.
Jag vill säga ett stort TACK till de fina fina fina människorna i min klass (jag tror ni vet vilka ni är) som gjort det här året till det bästa hittils. Och ett ännu större TACK vill jag tillägna vår fantastiska lärare Mats. Jag vet inte hur vi skulle klarat oss utan honom, han har lärt mig så mycket samtidigt som han alltid funnits där när det behövts. TACK matsi!
Nu väntar en sommar med mycket jobb för oss alla tre. I höst kommer vi att fara iväg åt olika håll. Malva siktar in sig på Sydamerika för salsa dans och spanska. Linnea kommer stanna i Uppsala och plugga svenska kyrkans grundkurs och jag (Julia) kommer bege mig till England, närmare bestämt Brighton, och plugga engelska.
Jag skulle tro att det här är det sista inlägget på den här bloggen. Jag kommer blogga vidare på www.JuliaaM.blogg.se, och jag hoppas att Malva och Linnea skaffar sig varsin blogg så jag kan följa deras liv nu när vi inte längre kommer spendera all vår vakna (och sovande) tid tillsammans.
Tack Tomelilla och Österlens folkhögskola för det här året. Ett år jag aldrig kommer glömma. Ett år som förändrat mig som person för alltid.
Tofa
Julia
