Ett farväl
Så var det här äventyret slut. Idag flyttade vi alla ut från skolan, korridoren, Tomelilla.
Jag vet inte hur jag ska kunna sammanfatta känslorna inom mig just nu. Jag är så himla himla glad att jag tog chansen och gjorde det här. Jag har träffat så många fantastiska männisor både på skolan och under vår resa. Jag har fått vara med om otroliga upplevelser och jag har lärt mig så mycket om mig själv.
Det känns läskigt att ge sig ut i stora vida världen igen efter att ha levt i lilla lilla Tomelilla i ett år (okej, vi har ju fått vår beskärda del av stora vida världen...). Och framförallt känns det otroligt sorgligt att vi alla har splittrats till olika delar av Sverige, olika delar av världen.
Jag vill säga ett stort TACK till de fina fina fina människorna i min klass (jag tror ni vet vilka ni är) som gjort det här året till det bästa hittils. Och ett ännu större TACK vill jag tillägna vår fantastiska lärare Mats. Jag vet inte hur vi skulle klarat oss utan honom, han har lärt mig så mycket samtidigt som han alltid funnits där när det behövts. TACK matsi!
Nu väntar en sommar med mycket jobb för oss alla tre. I höst kommer vi att fara iväg åt olika håll. Malva siktar in sig på Sydamerika för salsa dans och spanska. Linnea kommer stanna i Uppsala och plugga svenska kyrkans grundkurs och jag (Julia) kommer bege mig till England, närmare bestämt Brighton, och plugga engelska.
Jag skulle tro att det här är det sista inlägget på den här bloggen. Jag kommer blogga vidare på www.JuliaaM.blogg.se, och jag hoppas att Malva och Linnea skaffar sig varsin blogg så jag kan följa deras liv nu när vi inte längre kommer spendera all vår vakna (och sovande) tid tillsammans.
Tack Tomelilla och Österlens folkhögskola för det här året. Ett år jag aldrig kommer glömma. Ett år som förändrat mig som person för alltid.
Tofa
Julia
Tillbaka på säker mark
Jag stannade 5 dagar extra i England för att återse Brighton där jag bodde förra året, och för att återse en efterlängtad engelskman men igår kom även jag hem till Lilla Landet Lagom.
Idag börjar lektionerna i Tomelilla igen, Linnea är på plats men både jag och Malva har tagit några extra dagar ledigt för att vara med familjen. Själv blev jag mött på kastrups flygplats igår av hela min familj och har blivit bortskämd av dem sedan dess, jag tror jag talar för oss alla tre när jag säger: åh vad skönt att vara hemma!
Vi har haft det helt otroligt bra men det är en väldigt svårslagen känsla att komma hem.
I natt var första natten på över 3 månader som jag sov ensam. Märkligt, men otroligt skönt. Dock saknar jag mina två samoaflickor redan, konstigt att inte ständigt ha dem inom synhåll..
Kram Julia
Home sweet home!
Idag har jag hängt med min syster hela dagen och har visat henne bilder ifrån reasan. Jag har inte riktigt förstått vad vi har varit med om än.. Jag antar att det kommer sjunka in efter ett tag. Är glad över att få komma in till vår-sverige. Allt börjar bli grönt och det är vitsippor överallt!
sista dagen
Det hela känns mycket konstigt, jag kan inte riktigt förstå att det är slut nu.
Snart ska vi säga hejdå till Hannes och igår lämnade Nina oss. Det känns fint att de har varit med oss här i Nya Zeeland. För vi började vår resa med dem i NY och nu har vi avslutat resan med dem också.
Om en halvtimme måste vi checka ut och sen får vi bara hänga tills det är dags att åka till flygplatsen, allt är stängt idag igen så det blir väl mycket läsande skulle jag tro.
Avslutar med en bild där äventyret började.
hoppas ni har det bra där hemma, vi ses snart!/Linnea
Tiden börjar rinna iväg
Det betyder att vi har en dag kvar i Nya Zeeland och sen ska vi börja vår långa hemresa. Malva och linnea kommer vara på resande fot i 31 timmar. Jag själv gör det lite lättare för mig själv och hoppar av i England för att spendera några dagar i Brighton innan jag åker hemåt.
Först kommer vi flyga från NZ till LA (12 h och 15 min), sen har vi lite väntetid där innan vi ska flyga från LA till London (10 h och 30 min) och sedan tar flyget till Arlanda 2 h och 30 min. Pust!
Men det är morgondagens bekymmer, idag ska vi njuta av vår sista dag i landet upp och ned! Nina flyger till Melbourne idag vid 13 tiden så vi ska vinka av henne. Annars har vi inte så mycket planerat, eller ingenting alls om jag ska vara ärlig. Eftersom det är påskdagen idag är allting stängt så vi får underhålla oss på annat sätt.
Lång fredagen här i Auckland var en ganska långsam dag. Exakt allt var stängt, de har till och med lag på att alla klubbar och pubar måste vara stängda under långfredagen. Rastlösa som vi var försökte vi oss på en promenad men vände ganska snart eftersom regnet började ösa ned. Malva och Nina gick till ett gym, och jag var bitter för att min förkylning hindrade mig från att träna så jag powerwalkade lite i protest. På kvällen lagade vi påskmiddag bestående av ägg, potatis, köttbullar, lax, gräddfil (typ) och sallad. Mums!
Igår hade vi en riktig shoppingdag. Inte speciellt bra för våra överansträngda bankomatkort kan jag säga. Själv kom jag hem med två väskor, ett par converse, kläder, smink och annat nödvändigt.. Att få ned allt i väskan kommer bli ett omöjligt projekt...
Nu ska jag vara social med mina kära resekamrater. Gud vad konstigt det kommer bli att skiljas åt om några dagar!
Kram /julia
konstveckan pa Osterlen
For alla er som befinner er i ormradet kan vi tippsa om en utstallning.
Elever fran Samernasutbildningscenter kommer ha en utstallning i Osterlensfolkhogskolasmatsal langfredag-paskafton 11.00-18.00. Vi har sjalva sett deras verk och kan ju inte saga annat an att det kan sina grejer.
Vi tycker det ar trakigt att vi missar det hela, sa om ni har mojlighet ak dit traffa vara nya vanner ifran norr och njut av fina slojderier!
/Linnea
Good Friday
Idag ar det Good Friday hos oss, hemma brukar vi kalla det lang fredagen. Varfor kallar man det good friday? Nagon som vet, vi ar grymt nyfikna? Jesus dog ju, det kanns ju inte sa good liksom....
Idag ar i alla fall allt stangt overallt i Auckland sa vi har bestammt oss for att ta det lugnt och sen ikvall fira svensk pask. Igar inhandlades det agg och annan pask mat, sa idag blir det fest.
Det var ungefar det jag har att saga. Igar bloggade Julia och jag sa: Hm jag kanske ocksa ska blogga det var ett tag sen.
Julia svarade: Nagon annan an Jag som bloggar?! Gar det!?!?!?!!!
Da vet man att det ar dags att skicka ivag ett inlagg, aven om du inte har sa mycket att skriva om for stunden. Kan i och for sig skriva en lista om 10 bra saker med Nya Zeeland (utan inbordes ordning).
1. Vi har tillgang till internett, vilket betyder skype (med foraldrar och engelsman).
2. Massa vacker natur och man kan bara tanka sig massa hobbitar springa omkring pa/i kullarna.
3. Rena supermarkets med ett stort utbud sa att man kan fa valja vad man ska ata.
4. Riktigt kaffe gar att hitta (Starbucks, min raddning)
5. Jag har hittat en ny forkarlek till Brittan och Lady Gaga (bade hit me baby one more time & Paparatzi ar ganska bra, speciellt om man har lyssnat pa samoans musik i en manad)
6. De har mycket glutenfri mat (Julia har atit manga kakor och sant i och med att hon inte har kunnat gora det pa 2,5 manader).
7. Man svettas inte hela tiden (i och for sig har vi frysit istallet...)
8. Vi har haft en mysig bil.
9. Vi har haft mojlighet att ha koll pa vad som hander i varlden bade genom TV och tidningar.
10. Jag har inhandlat nya bocker! Bocker som jag vill lasa och inte bara bocker jag laser for att ha nagot att lasa.
Sa nu har jag gjort mig bloggplikt. Ah, nr 11 pa min lista over tio bra saker med NZ ar sa klart att vi har traffat Nina och Hannes. Det ar fint att ha dem har.
Kram/Linnea
Roadtrip
Nu är vi tillbaka i Auckland igen efter 5 dagars roadtrip. Vi har hunnit med Opotuere, Coromandel, Rotorua, Taupo, Raglan och en massa fin natur och små byar där emellan.
Idag körde vi från Coromandel och tillbaka till Auckland. Det tog ganska lång tid för alla som fått påskledigt skulle åka hem, men 5 minuter innan biluthyrningsfirman stängde så svängde vi in med bilen.
Nu på kvällen har vi ätit god kvällsmat på Nando's som var ett av mina favoritställen när jag bodde i England och det var med glädje jag upptäckte att det finns även här!
De andra har fått njuta av en stum Julia idag eftersom jag helt tappat rösten, kan få fram lite kväkande ljud om det skulle behövas men för det mesta försöker jag hålla tyst. Otroligt irriterande för mig med förmodligen ganska skönt för de andra haha!
Jag bjuder på några bilder från igår och idag
Vi åkte till hot water beach utanför Coromandel för där kunde man enligt turist informationen gräva sin egen grop som sedan fylls med varmt vatten. Väldigt trevligt tyckte vi och det tyckte tydligen halva europa också för när vi kom dit var det packat av blekfeta turister överallt och vår entusiasm försvann ganska snabbt..
Vi nöjde oss istället med att sno någon annas färdiggrävda pool och doppa fötterna lite. Kunde konstatera att varmt var det minsan, men inte tillräckligt för att vi skulle nedlåta oss till att kravla runt bland alla turister.
Nu ska jag sova och förhoppningvis vaknar jag med röst igen. I morgon är det lång fredag här och allt är stängt så vi får se vad vi hittar på. Bara 5 dagar kvar (nästan 4) av vår resa nu.. mycket konstigt.
kram
julia
Nya Zeeland i bilder
Vi lämnade Taupo tidigt i morse och begav oss norrut igen, för ännu längre söderut = ännu kallare ville vi minsan inte! Idag har vi bara slappat, picknickat och legat vid stranden lite och kollat in folk som surfar. Tänkte visa lite bilder från våra senaste dagar i Nya Zeeland
Skytower i Auckland, man kan hoppa bungyjump därifrån. Galet!
Regn regn regn
En frysande trio (även fast det bara är jag som körde fullt ut på "vi fryser" minen...)
Nu ska vi kolla på Sagan om Ringen och se om vi känner igen oss!
Kram till er alla
Julia
Fryser i Nya Zeeland
Sa jag precis att det var skont att frysa?! Jag tar tillbaka det nu! Gudars vad kallt det ar alltsa, speciellt for oss som inte har tagit med oss klader efter vader om man sager sa.
Vi befinner oss just nu i Taupo som ligger soder om Auckland. Har ar super vackert, riktigt sagan om ringen landskap. Trakigt bara att det regnat valdigt mycket, vi hade tankt hika idag men det stallde vi in nar vi drog upp rullgardinen och sag att regnet oste ned. Dock ar det super smidigt att vi har en bil sa vi kan ta oss vart vi vill, nar vi vill.
Jag ska inte skriva nagot speciellt langt inlagg for jag ar super forkyld och svamlar mest just nu. Hur lyckas man bli forkyld pa Samoa i 35 graders varme?
I morgon beger vi oss med storsta sannolikhet upp norr igen, och hoppas pa lite sol och varme igen. Vi har hyrt en bil tills pa torsdag, da vi aker tillbaka till Auckland igen. Sen har vi tors, fre, l;r och sondag i auckland innan det ar dags for hemresa.
Hoppas allt ar bra hemma!
Kram
Julia
Shopping galna?
Vår första dag i Auckland blev väl inte exakt som vi hade tänkt oss. Vi hade planerat att gå runt och kolla läget, gå till en turistinformation och vara duktiga. Men sen visade det ju sig att vi bor precis vid Queen Street som är huvudgatan när det gäller shopping. Och plötsligt kände vi av att vi inte shoppat på mer än en månad! (och nej, jag räknar inte att köpa Samoanska lavalavas som shopping)
Men det blev det minsan ändring på. Inte blev det bättre av att allting var billigt och att vi triggade varandra. Malva jobbade hårt för att pracka på mig så mycket kläder som möjligt (och lyckades ganska bra med det. tyvärr.) Medan jag gjorde detsamma tillbaka.
Trötta men nöjda gick vi tillbaka till hostelet (efter att ha irrat runt ett tag, Auckland är definitivt större än Apia!) med lite för många prasslande påsar i varje hand. Problemet nu är hur vi ska få ned allting i våra ryggsäckar, men det är ett senare dilemma, vi behöver inte tänka på det förrän om 10 dagar när vi ska åka hem!
På kvällen lagade vi rotfrukter i ugn (!!!!!) med tsatsiki och sallad och jag tror inte det går att beskriva hur gott det var efter att ha käkat ris och ägg i 1 månads tid. Lagom till middag kom Hannes och Nina från vår klass till hostelet. Så himla roligt att träffas igen och få höra om deras resa, de har varit 1 månad på Cook öarna och verkar ha haft det fantastiskt!
Nu är det morgon här igen, Nina kom precis in efter att ha "gått i en och en halv jävla timme för att hitta en supermarket" så nu ska vi upptäcka stan!
KRAM
Julia
Auckland
Malva och Linnea ligger fortfarande och sover, men när de vaknar (läs: när jag väcker dem) ska vi ut och göra Auckland osäkert. Första stopp är definitivt en affär som säljer byxor. Jag var ju så smart att jag inte ens packade ned ett par långa byxor. Någon gång under dagen kommer Nina och Hannes från vår klass att landa på vårt hostel och det ska bli ert kärt återseende!
Våra planer för de 10 dagar vi har här är att antagligen hyra en bil med N och H och upptäcka Nord ön. Vi har träffat många som backpackat på Nya Zeeland i Samoa och fått lite tips om vart man ska åka, vet inte hur många som erbjudit oss boende lite överallt så om vi har tur kan vår nya zeeland vistelse bli riktigt billig!
kram
Julia
Allting har en början och ett slut
Lite fina bilder på våra sista dagar
Malva på sin favoritpalm
Sista kvällen i Lalomanu firades med drinkar
En sak som vi alla tre är överrens om är att vi inte kommer sakna att behöva sova såhär...
Samoa är VARMT! Man har vant sig vid att ständigt vara svettig och air condition har blivit lyx. Tänk att få komma till Nya Zeeland och kunna duscha och faktiskt inte bli svettig 2 minuter senare. Otroligt!
Nu beger vi oss mot nya äventyr. Vi hörs i Nya Zeeland!
Tofa
Julia
Är det Samoa så är det
Även fast vi alla tre är överrens om att Apia inte är speciellt traditionellt samoanskt så blir man ständigt påmind om vilket land man är i. Till och med på McDonalds finns det spår av den samoanska traditionen. Och då menar jag inte den gigantiska reklamskylten för "Samoan burger" med två biffar, ett ägg och massa dressing (en hamburgare som antagligen bara skulle kunna sälja i Samoa där alla verkar ha 4 magsäckar). Utan jag menar tillskottet på menyn i form av "Taro pie".
Taro är för er som inte vet en rotfrukt som är väldigt populär över hela south pacifik och här på Samoa har vi ätit oss mätta på Taro många gånger (lite för många gånger om ni frågar Malva och Linnea, själv tycker jag det är ganska gott faktiskt!) ofta tillagar samoanerna taron med kokoskräm, men man kan lika gärna äta den som den är (fast kokad, ungefär som potatis).
Vi kände ju oss tvugna att testa denna taro pie på mcdonalds, och händelsen förevigades självklart!
"det smakar matigt men sött" var Linneas kommentar. Glutenintolerant som jag är så fick jag nöja mig med att slicka lite försiktigt på innehållet så jag kan väl inte riktigt ge något utlåtande.
Julia
Tofa Samoa
Om nagra timmar gar lyfter varat plan som tar oss till Nya zeeland. Det kanns sa overkligt och lite sorgligt faktiskt. Trodde alldrig att jag skulle saga att det ar sorgligt att aka till nya Zeeland men vi har traffat sa fantastiska manniksor har som vi kommer att sakna oerhort mycket. Det var sa fint nar taxin rullade ut ur Taufua Beach fales och det stod en liten klunga och vinkade av oss. Var egna lilla extra familj har pa Samoa. Pa sa satt kanns det verkligen som om vi har uppnatt nagot under var tid har.
Men det jag nog kommer att sakna mest ar alla de barn jag har traffat pa de skolor jag har besokt. Dels har jag besokt en skola for utnyttjade barn, vilket var valdigt smartsamt. barnen var mellan tre och arton ar och man sag sa tydligt bade de yttre och intre skadorna de hade. De fa barn som inte ryggade tillbaka nar jag kom klamrade sig istallet fast vid mig och var i desperat behov av narhet och karlek.
jag har ocksa besokt en skola for handikappde barn och fatt nojet folja en klass under nagra dagar. jag akte dit idag for att saga adjo och jag kande mig sa arad nar de sjong for mig, dansade for mig, gav mig presenter och slutliga kramade om mig som tack.
Den forsta skolan jag besokte var en vanlig primary school och blev lite av en chok. Jag hade bett att fa vara med och observera men istallet fick jag pa direkten eget ansvar for att undervisa TVA klasser med 42(!) barn som varken talade engelska eller visade minta intresse for mitt fumliga forsok att banka in lite engelska termer i deras skalar. vilket skamt..
Var tid pa Samoa har varit nagot som vi har planerat, prata och sett fram emot under sa lang tid och nu ar den plotsligt over. valdigt overklingt. Det ar sorgligt men samtidigt kanner jag att jag kommer att kunna leva pa dessa minnen en lang tid framover. och jag ar sa otroligt tacksam for allt vi har varit med om. Vi har upplevt manga underbara stunder, traffat fina manniksor, tagit oss igenom provningar och jag har lart mig sa mycket under dessa fyra veckor som jag kommer att komma ihag hela mitt liv!
Tofa!
Malva
