Hej alla dar hemma!
Ja, som Julia skrev i inlagget innan har vi antligen tillgang till internett. Julia tog en kort paus fran Mc Donald's men nu ar hon tillbaka dar igen for att skypa lite mer med sin Engelsman, medans jag sitter pa ett internettcafe pa andra sidan vagen dar man kan fa lana datorer.
Som ni ser pa bilderna sa bor vi just nu i paradiset. Det ar lite sa det kanns. Naturen har ar sa fantastisk, jag har aldrig sett nagot liknande och alla manniskor ar otroligt hjalpsamma och utan att skryta sa kanns det som vara arbeten borjar battra pa sig. Vi har bland annat fatt mojligheten att lara kanna en larare som jobbar i byn dar vi bor. Taafuga, heter hon och hon hjalper oss sa otroligt mycket. Vi har blivit erbjudna att fa bo hos henne och hennes familj och hon vill mer en garna visa oss den samoanska kulturen.

Sen vi kom hit har vi sett och upplevt sa mycket. Vi har aven traffat och lart kanna manga trevliga manniskor. Kan ju forsoka radda upp nagra roliga fillurer vi har traffat.
1. Manuell- den super italienska (& da menar jag SUPER italienska) mannen utan hander som bor granne med oss. Han han paddla kajak, simma fjarilsimm (hor du det Lotta), flirta som fa och kan dessutom klara att ha pa sig rosa speedos med text pa rumpan utan att se allt for tontig ut.
2. Otele- var samoan som jobbar dar vi bor. Vet inte hur jag ska forklara honom mer an att han ar valdigt mycket. Han ar sot (oftast), kan paddla kajak staendes och gillar att leka med eld (bevis kommer nog senare).
3. Varat Canadensiska Ruggbylag- ja, forsta kvallen vi bodde i Taufua sa var allt lungt och stilla. Morgonen dar pa mottes vi av ett helt highschoolrugbylag vid frukosten. De gillade att trana precis framfor oss nar vi lag och solade pa stranden och de gillade inte att smorja in sig med solkram. Vilket betydde att jag fick mojligheten att se rod hud. Jag har aldrig i mitt liv sett nagon sa rod som vissa av de pojkarna. Nu har de lamnat Samoa och ar just nu i Fiji med deras fina tranare som var valdigt matcho nar de pratade med sina elever men valdigt mjuka och fina nar de pratade med oss.
4. Simon- Han ar lite speciell, bor ocksa granne med oss. Han har varit har i 3 manader for att skriva ett filmmanus. Han ar en writher som aker till semesterorter for att "lasa in sig" i bungalows for att skriva pa sitt nya masterverk pa dagarna och dricka ol pa kvallarna.

Det finns sa manga som jag kan namna har. Men 4 personportratt kanske racker for idag.
Snart ska jag och J aka tillbaka till var kara strand men den har gangen blir det inte med buss utan med en taxi med en danskfamilj som bor i en av faleserna.

Pa onsdag sa kommer vi vara i Apia igen sa da kan det tankas att det blir en till blogguppdatering, kanske om bussarna har i Samoa!

Massa kramar fran Linnea.

PS. Mamma Karin, jag vill bara tacka dig for att du har varit tsunamivakt at oss. Du anar inte hur mycket du har hjalpt oss de har dagarna!