Vi är alla tre överrens om att vi vill uppleva den sanna Samoanska kulturen. Vi vill minsan inte leva något lyxliv på något flashigt hotell och betrakta samoanerna uppifrån, nej vi vill leva som Samoanerna på deras sätt. För det mesta är det roligt men ibland kan man bli lite bitter på att man varit så envis med att välja kultur före bekvämlighet. Som tillexempel när vi skulle ta oss från Apia (Samoas huvudstad) till Lalomanu Village. Inte ville väl vi åka taxi, nehej då! Vi skulle minsan ta oss dit så som alla locals gör - med buss!

Klockan 14.00 skulle bussen gå från buss stationen i Apia. Klockan 14 var bussen full men ingen busschaufför syntes till. I en timme och 15 min satt vi på bussen och svettades tills busschauffören äntligen kom sakta lunkande till sitt fordon. Äntligen på väg! Eller...? Nej nej, bussen var inte tillräckligt full tydligen utan chaffisen cirkulerade mellan flea market och fugalei market, de två stationerna i stan tills bussen var packad. Så full att stackars linnéa fick sitta uppkrupen ovan på våra stora ryggsäckar för att ge plats åt andra.
Så lämnade vi äntligen Apia, typ 1,5 timme efter utsatt tid. Jaja, det hade vi ju ändå räknat med tänkte vi.
Bussen rullade ut i landsbyggden och de ständiga farthindrena på vägen gjorde att våra rumpor långsamt domnade av på de hårda träsätena. Efter sisådär 15 minuters körning svängde bussen plötsligt in vid en bensinstation/supermarket. Hela bussen tömdes på folk och vi fattade ingenting.. "Aren't you gonna do some shopping?" frågade en av männen på bussen. Va? Shopping? Jo men visst, hela bussen gick nu ut för att göra sin veckohandling. Så det var bara att sitta kvar där snällt och vänta på att sista man betalat och var på plats i bussen igen.

Klockan 18.30 var vi äntligen framme i lalomanu och med blåmärken lite överallt stapplade vi ut ur bussen.
Vi är alla tre överrens om att trots värmen, de hårda träsätena och den lååånge bussresan var det helt klart värt det! det är ju sådana här upplevelser vi kommer minnas! Vi satt och småpratade med folket på bussen som pekade ut saker för oss och berättade om byarna vi passerade och vi fick en helt annan känsla för bylivet än om vi skulle tagit taxi!



/Julia