Så var vi tillbaka efter ännu en händelserik dag!
Vi gick upp tidigt som vanligt. Det där med sovmorgon är verkligen ett minne blott. Till viss del har vi väl oss själva att skylla eftersom vi envisas med att gå upp och springa de få morgnar vi faktiskt hade haft möjlighet att sova lite längre. Men vi klagar inte (inte mycket iallafall!)
Vi tog iallfall bussen till en heiu. Det är en helig plats där Hawaiianerna har gått för att offra och dylikt. Runt området finns även massor av Taroplantage. Taro, eller Kalo som det heter på Hawaiianska, är en rotfrukt som är mycket populär på Hawaii liksom på många andra söderhavsöar. Man kan odla Taro på många olika sätt. Förra lördagen var vi på ett platage där Taro odlades i torr jord. Den här gången odlades taron i vatten. Vi fick som vanligt en intressant lecture om området, hur det sett utt innan västerlänningarna kom dit och började mixtra med vatten och natur. Hur landet används, vad som varit heliga platser, osv osv. Man lär sig verkligen massor! 
Efter vår föreläsning satte vi igång och rensade taro. Det fanns olika arbeten man kunde göra, ett av dem gick ut på att bearbeta leran innan taro skulle planteras, detta gjorde man genom att stampa runt i leran och röra om. Vi rensade även ut ogräs ur "tarodammar" och träffade på trevliga (?!) djur som paddor och kräftor.
Det var en lerig dag, men väldigt rolig! Som vanligt avslutades dagen med mat i massor.

Platsen vi var på är ett våtmarksområde och mannen som föreläste talade om "ramsar areas" och "wetlands" vilket fick mig att känna mig som hemma för en sekund. Jag råkade nämna för Mats (vår lärare) att det är sådana områden som mina föräldrar arbetar med, att vi faktiskt har ett område i Kristianstad som kallas ramsarområdet. Han blev eld och lågor och introducerade mig för den ena efter den andra som arbetade på området. Så då fick jag berätta att vi minsan också har våtmarker i Sverige och hur min mamma fått arbeta hårt för att få politiker osv att inse det värdefulla i sådan natur. De nickade alla instämmande- de hade haft samma problem. Tänk att så mycket är sig likt fast man är på andra sidan jorden!

Nu är vi tillbaka på hostelet och det känns som att det är dags att sova, men klockan är bara runt 16.00... Jag tänkte bege mig ut på en löptur så snart solen gått i moln så det inte är så varmt. Malva och Linnéa ligger och vilar sig just nu. Ikväll var tanken att vi skulle testa på Waikikis uteliv, men vi får väl se hur det blir med det. Vi är ganska slitna!

Tänkte bjuda på lite leriga bilder innan jag går






/Julia